Friad

Vägledande uttalande - konsumenters samtycke till att ta emot obeställd reklam

Uttalandedatum: 2016-01-27Diarienummer: Vägledande uttalandeAnmälare: -Motpart: -Frågeställning: Vägledande uttalande - konsumenters samtycke till att ta emot obeställd reklam från ett företag med vilken konsumenten, som finns i ett NIX-register, tidigare inte har haft någon affärsmässig relation.DM-nämndens beslut: Vägledande uttalande - konsumenters samtycke till att ta emot obeställd reklam från ett företag med vilken konsumenten, som finns i ett NIX-register, tidigare inte har haft någon affärsmässig relation.

Vägledande uttalande

 

I detta vägledande uttalande beskriver DM-Nämnden god sed vid hantering av konsumenters samtycke till att ta emot obeställd reklam från ett företag med vilken konsumenten, som finns i ett NIX-register, tidigare inte har haft någon affärsmässig relation.

 

Sammanfattning

När konsumenter, som anmält sig till ett NIX-register, har en kundrelation till eller kontakt  med ett företag får detta företag i tävlingsregler eller köpevillkor ange att sådana konsumenter kan samtycka till att ta emot erbjudanden genom direktmarknadsföring från andra företag under följande förutsättningar

- De andra företagen måste namnges

- Konsumenten måste få kunna kryssmarkera i en nej-tack-ruta i anslutning till varje namngivet företag för att därmed markera nej tack till reklam från just detta företag

Med namngivna företag avses även företag inom en koncern.

I fråga om direktadresserad reklam kan samtycke till att ta emot reklam lämnas via Internet.

Ett agerande enligt dessa krav stämmer överens med god sed för direktmarknadsföring.

 

 

Bakgrund

DM-nämnden får ofta anmälningar mot företag som kontaktar konsumenter i marknadsföringssyfte, trots att de har anmält sig till spärregistret NIX-Telefon eller NIX adresserat. En mycket stor del av dessa anmälningar rör sig om anmälningar från konsumenter som uppger att det är för dem okända företag som kontaktar dem. Det genom kontakten marknadsförande företaget hänvisar då nästan alltid till att konsumenten har samtyckt till att bli kontaktad av företaget genom att konsumenten antingen har deltagit i en tävling på Internet eller ingått ett köpe- eller beställningsavtal. Av tävlingsregler eller köpevillkor har det då framgått att konsumenten godtagit att ta emot obeställd reklam från andra utomstående och ibland inte namngivna företag.

I detta vägledande uttalande väcks frågan om konsumenter förstår vad de aktivt samtycker till när det gäller obeställd reklam från tredje part. Då det ofta upplevs enligt DM-nämndens uppfattning som problematiskt med denna sak, diskuteras vilka möjliga lösningar som kan finnas så att problemen kan elimineras eller minskas med en ordning som leder till något bättre.

 

Tillämpningsområde

I detta uttalande berörs olika samtyckessituationer. De avser endast fall där konsumenter anmält sig till spärregistren NIX-Telefon eller NIX adresserat och där marknadsföraren ska kunna använda sig av kontaktuppgifter, som erhållits från samarbetspartners, utan att behöva kontrollera mot relevant spärregister.

 

Gällande ordning

Enligt 3 § personuppgiftslagen (1998:204) definieras samtycke som ”[v]arje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör honom eller henne”.

I 11 § samma lag finns en bestämmelse om direktmarknadsföring, enligt vilken ”[p]ersonuppgifter får inte behandlas för ändamål som rör direkt marknadsföring, om den registrerade hos den personuppgiftsansvarige skriftligen har anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling”.

I 19 § marknadsföringslagen (2008:486) finns regler om obeställd reklam, av vilka det framgår att sådan reklam får nå konsumenter bara om konsumenten har samtyckt till det på förhand (ett s.k. aktivt samtycke). Enligt 21 § samma lag får en näringsidkare använda andra metoder för individuell kommunikation på distans (som exempelvis telefon och brev) än sådana som avses i 19 §, om inte den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden används. Genom att anmäla sig till NIX-Telefons register anses konsumenten tydligt ha motsatt sig att bli uppringd i syfte att få ta del av reklam via telefonmarknadsföring. Det gäller för såväl mobila telefonsamtal som samtal via fast telefoni.

Detsamma gäller för de konsumenter som, genom att anmäla sig till registret NIX adresserat, anses tacka nej till framtida kontakter i marknadsföringssyfte från företag som skickar ut adresserad direktreklam.

 

Undantag då konsumenten får kontaktas

Det finns undantag som innebär att konsumenten får kontaktas, trots att denne är registrerad i något av eller båda registren. Undantagen är följande.

A.    Om det finns ett etablerat kundförhållande (i form av vanligtvis ett avtal) mellan marknadsföraren och konsumenten och det nya erbjudandet avser samma slag av varor eller tjänster. Ett kundförhållande ska anses bestå även en tid efter det att avtalsförpliktelserna har fullgjorts.

B.     Om konsumenten inte har avböjt att få framtida reklam när möjlighet till det har funnits enligt följande. Konsumenten ska ha lämnat personuppgifter för marknadsföringsändamål och informerats om genom vilka kontaktvägar (brev, telefon etc.) som marknadsföraren använder sig av. Konsumenten ska vidare ha haft möjlighet att avböja all fortsatt reklam genom att göra det via något av de medel för kontakt som marknadsföraren angett. Möjlighet att avböja ska ges även vid inhämtande av personuppgifter från kunder, från medlemmar i bonus- och kundklubbar samt från personer som förekommer i intresseregister eller som beställt information.

C.     Om konsumenten har lämnat uttryckligt medgivande till att ta emot reklam.

 

Överväganden och slutsatser

Samtycke till obeställd reklam från namngivna och icke namngivna företag

Av intresse för DM-nämndens överväganden är det tredje undantaget (C) beträffande det aktiva medgivandet. Det är ett sådant konsumentens medgivande som det kontaktande, icke ursprungligen avtalsslutande, företaget åberopar som stöd för att kunna vända sig till konsumenten med marknadsföringsbudskap. Företaget hänvisar då vanligtvis till att konsumenten i samband med ett kundförhållande till ett annat företag samtyckt till att bli kontaktad i marknadsföringssyfte av ett eller flera med detta företag samarbetande eller på annan grund angivet eller angivna företag.

Inte ovanligt är att konsumentens samtycke i sådana här fall relateras till och omfattar kommande marknadsföring från andra företag som inte är namngivna.

Det förekommer att konsumenter i den aktuella situationen förmås att ge sitt samtycke till icke namngivna företag men där det anges att företagen marknadsför varor eller tjänster (produkter) av visst närmare specificerat slag. DM-nämnden anser att detta förfarande stämmer mindre väl överens med de angivna lagarnas syfte. Det finns visserligen konsumenter som, trots att deras telefonnummer och bostadsadresser är spärrade, senare tycker att det kan vara bra att få obeställd reklam som avser produkter inom ett visst område. När sådana konsumenter kan samtycka till att få sådan reklam genom förmedling av ett namngivet företag med vilket de har en kundrelation, kan det i och för sig vara positivt att de kan få göra det. Det riskerar dock att uppkomma samma gränsdragningsproblem som ibland finns när det gäller att avgöra om ett företags direktreklam för en produkt till en konsument avser samma slag av produkt som kunden tidigare köpt eller beställt. Det finns så många andra sätt, betydligt enklare och effektivare, på vilka konsumenter kan få information och reklam rörande produkter inom ett visst produktområde.

Eftersom konsumentens aktiva samtycke till att ta emot obeställd reklam utgör ett undantag från konsumentens önskan att genom spärregistreringen få slippa all obeställd reklam talar i stället enligt nämndens mening övervägande skäl för att konsumenten ges möjlighet att lämna sitt samtycke till att ta emot reklam endast från specificerade företag. Nämnden anser att denna bedömning stämmer bäst överens med intentionerna bakom personuppgifts- och marknadsföringslagarnas bestämmelser på området.

Konsumenter förväntas inte känna till vilka företag det är som ingår i en koncern. Samtycket till att ta emot reklam ska kunna lämnas till alla namngivna företag, följaktligen även till namngivna företag inom en koncern. Med hänsyn till detta får det således inte anses tillräckligt att samtyckestexten utformas på så sätt att konsumenten erbjuds att tacka nej till reklam från ett ospecificerat antal icke namngivna företag inom en viss koncern.

 

Möjlighet att tacka nej till obeställd direktreklam från andra namngivna företag?

DM-nämnden anser mot bakgrund av det anförda att det finns starka skäl som talar för att man bör ta ytterligare steg som främjar syftet att skydda konsumenterna. Dessa skäl är följande.

Om samtycke ges till namngivna företag som presenteras med bl.a. tydlig information om på vilket sätt företaget kan kontaktas av konsumenten, är detta i och för sig tillfredsställande från konsumentsynpunkt. På samma sätt som konsumenten gentemot det företag som hen blir kund hos kan tacka nej till fortsatta reklamerbjudanden bör konsumenten enligt DM-nämndens mening ha möjlighet att tacka nej till reklamerbjudanden från tredje part med vilken konsumenten inte tidigare har haft något kundförhållande. Det kan åstadkommas genom att konsumenten ges möjlighet att kryssa i en nej-tack-ruta vid de med namn angivna företag från vilka konsumenten inte önskar få reklam.

Beträffande den direktadresserade reklamen bör det av praktiska skäl vara möjligt för konsumenten att utnyttja Internet. Där kan konsumenten hänvisas till företagets hemsida på vilken det bör tydligt anges på vilket sätt konsumenten kan, om hen vill, samtycka till att ta emot obeställd reklam från namngivna företag med vilka konsumenten tidigare inte har haft någon affärsrelation.

DM-nämnden anser att det bör vara förenligt med god direktmarknadsföringssed att ge konsumenten möjlighet att på nyss beskrivet sätt tacka nej till reklam från tredje företag med vilket eller vilka konsumenten tidigare inte har haft någon affärsrelaterad relation.

Konsumenter bör uppmanas av det företag som samlar in deras samtycken till att bli kontaktade i marknadsföringssyfte av andra företag att på valfritt sätt spara den lista med företag vilka konsumenten har godtagit att bli kontaktade av.

 

Handel med kontaktuppgifter

Det finns inget i detta uttalande som hindrar eller försvårar handeln med kontaktuppgifter.  Handeln kan ett företag precis som tidigare bedriva med sina samarbetspartners. Samarbetspartnern måste dock som vanligt innan kontaktuppgifterna används kontrollera mot relevant spärregister.

 

Övergångstid och ikraftträdande

Det är rimligt att slutsatserna i detta vägledande uttalande träder i kraft först efter en skälig övergångstid, eftersom tid för administrativa omställningar kan behövas. Även för alltjämt gällande samtycken som lämnats av konsumenten medan denne fanns och alltjämt finns i ett NIX-register bör en viss övergångstid gälla så att konsumenterna efter övergångstidens slut inte längre får obeställd reklam till följd av ”gamla” samtycken. I fråga om äldre samtycken som lämnats av konsumenter som inte fanns eller finns i något NIX-register gäller precis som hittills att samtyckena fortsätter att vara giltiga till dess konsumenterna återtagit dem.

     

____________________

 

Detta vägledande uttalande träder i kraft den 1 juni 2016 men DM-nämnden ser gärna att företag redan idag tillämpar dessa regler. Efter den 1 augusti 2016 gäller inte längre äldre samtycken till att ta emot obeställd reklam som inte utformats i enlighet med de regler som angetts i uttalandet.

 

 

Detta uttalande har avgetts den 27 januari 2016 av DM-nämndens ordförande Per Eklund samt ledamöterna Niklas Briselius, Anna-Lena Edeland, Jonas Ogvall, Tina Wahlroth och Eva-Marie Åkesson.

Etiska nämnden för direktmarknadsföring

 

 

Per Eklund, Ordförande              Axel Tandberg, Sekreterare         

_________________

 

Detta uttalande ersätter det förra vägledande uttalandet gällande samtycke daterat den 4 maj 2015.                                                                                                                                                Bilaga

 

Belysande exempel för att underlätta förståelsen av uttalandet

Kontroll sker mot NIX-Telefon

Exempel 1

Företag A samlar in konsumenters uppgifter genom en internettävling där man i användarvillkoren har angett att man har för avsikt att sälja uppgifterna vidare till företag A:s samarbetspartners för att användas vid marknadsföring via telefon. Företag A kan då sälja uppgifterna vidare till andra företag men dessa företag måste kontrollera om konsumenternas telefonnummer är spärrade i NIX-Telefon innan man låter kontakta dem. Dvs. de köpande företagen kan kontakta alla som inte är registrerade i NIX-Telefon.

För att man ska kunna använda sig av en konsuments adressuppgifter utan att kontrollera mot relevant spärregistren måste konsumenten informeras av det med denne avtalsslutande företaget vid insamlingstillfället om vilka de andra namngivna företag är till vilka man avser att delge uppgifterna. Vidare måste samtidigt konsumenten ges möjlighet att tacka nej till ett eller flera eller alla av dessa företag.

 

Exempel 2

Företaget A samlar in sina kunders personuppgifter. I de allmänna villkoren för köp anges att man avser att sälja vidare kunds personuppgifter för att användas vid marknadsföring via telefon och adresserad direktreklam av företagen B, C och D samt andra väl utvalda och angivna samarbetspartners. I villkoren anges en tydlig möjlighet för kunden att tacka nej till att bli kontaktad av företagen B, C och D via exempelvis en kryssruta vid varje företag.

Företagen B, C och D kan då använda sig av företaget A:s kunders kontaktuppgifter utan att kontrollera om kunden är med i NIX-Telefon för telemarketing eller NIX adresserat för adresserad direktreklam, under förutsättning dock att kunden inte tackat nej till att bli kontaktad av företaget i fråga.

Vidare kan företaget A sälja uppgifterna vidare till andra icke namngivna företag. Dessa företag måste emellertid kontrollera om konsumentens telefonnummer är spärrat i NIX-Telefon eller om kunden finns upptagen som spärrad i NIX adresserat innan man låter kontakta kunden. Dvs. de köpande företagen kan kontakta alla vilkas telefonnummer eller person- och adressuppgifter inte är spärrade i relevant spärregister.